Josefin" />
Ett beslut
Efter mycket funderande har jag nu tagit beslutet att låta bloggen få "vila" lite. Jag kommer inte att stänga ner den eller sluta skriva inlägg utan jag kommer bara att synas här ännu mindre än vad jag gör. Beslutet grundas på av att jag helt enkelt känner att jag inte skriver med lika stor "entusiast" eller inlevelse längre. Varje vecka känner jag att jag måste skriva någonting och det blir som att jag pressar ut alla ord bara för att få något skrivet. Jag har en ganska svår period just nu och mycket är för personligt för att dela med mig av.
Jag ångrar ingenting som jag har skrivit och jag är bara glad över att jag har fört en blogg under den här tiden för nu har jag mina tankar och dagar samlade här och det kan vara intressant att se tillbaka på det.
Som sagt kommer jag inte sluta skriva helt och jag hoppas att ni ändå kommer ha lust att titta in här någong gång då och då men bli inte oroliga om jag inte har skrivit på någon vecka eller flera. Jag kommer såklart att berätta hur saker har gått och vad som händer.
Jag måste ändå berätta att helgen på Gotland var bra, det var mysigt att träffa mina kusiner och min moster! Vi har käkat glass och fikat ute i solen, gått runt i Visby och bara "varit". I lördags träffade jag även en tjej i min ålder ungefär som jag har haft lite kontakt med under vintern. En mycket tapprare och starkare tjej än mig som har genomgått en transplantion pga leukemi. Det var verkligen jätteroligt att få träffa henne och vi pratade om lite allt möjligt. Det kändes bra att få prata lite med någon som i princip vet exakt vad man pratar om, hur saker känns och vad andra människor tänker. Jennifer, som hon heter, var verkligen supergullig och verkar vara en mysig tjej med glatt humör och förhoppningsvis kommer vi att ses igen! På Jennifersresa kan ni följa hur hennes kamp har sett ut!
Hoppas att ni mår bra och får en trevlig valborg! Kram
Kommentarer (4)
Tillbaka
Efter en härlig vecka på Teneriffa med sol, lite bad, massor av mat, lugn, läsning och yatzyspelning är jag nu hemma. Det var väldigt skönt att få komma bort ett tag och även om om jag inte kunde koppla bort precis allting kunde jag slappna av en smula iallafall. Det enda vi har gjort nästan var att ligga vid poolen och läsa. Jag har inte läst så här mycket under en vecka på flera år. Dessutom har jag inte läst en bok sedan min andra behandling i oktober för då mådde jag bara dåligt av tanken på en bok eftersom jag hade läst under hela behandlingen och då accossierade jag väldigt mycket till det tyvärr. Men nu har jag kommit in i ett läsflow och under Teneriffa läste jag ut tre böcker. Jag gillar att läsa och jag tycker att det är väldigt avslappnande så det har varit perfekt!
Det har som sagt varit riktigt skönt och vi hade supertur med vädret, sol varje dag och i slutet av veckan tror jag att vi hade över 30 grader. Vi bodde ganska bra, det var fint och rent med undantag för lite småsaker som man kunde ha förbättrat men det gjorde inte så mycket. Särskilt brun är jag inte men det kan bero på att jag låg i skuggan mest men det är klart, lite färg har jag fått!
Även om jag har varit borta ett tag så har det inte botat mig på stört för det. Jag tänker fortfarande mycket och är nedstämd över saker, lite instabil fortfarande. Men under veckan som har varit kunde jag få slappna av lite iallafall och det kändes skönt just då. Kuratorn tycker jag ska göra saker som jag tycker om och mår bra av utan att bli stressad av det, ta saker i min egen takt och det ska jag försöka göra.
Imorgon ska jag till tandläkaren och sedan har jag telefonmöte med min doktor på KS. På fredag kommer jag och mamma åka och hälsa på min moster på Gotland. Vi blir borta över helgen bara men det ska bli kul och skönt att få komma bort en stund till.
Vi åkte till stranden en dag men var bara där en kort stund men läsning hann jag med ändå!
Jag hoppas att ni alla har haft en bra vecka och mår bra! Kram
Kommentarer (3)
Flyger iväg
i
Allmänt
När allt bara känns som jobbigast och man inte orkar bry sig så mycket om saker eller att man bara känner att livet är förstört och är nedstämd, då kan det vara skönt att få komma bort ett tag. Trycka dom dåliga tankarna åt sidan i ett hörn långt bort och istället släppa fram de bra känslorna som jag vet gömmer sig någonstans. Försöka andas in nuet och njuta av vad framtiden kan erbjuda för bra saker.
Detta är precis vad jag ska försöka göra så idag sitter jag på ett plan mot Teneriffa. Jag ska iväg en vecka och försöka få lite avslappning, tänka på andra saker eller inte behöva tänka alls egentligen.
Både kuratorn och doktorn har sagt att det kan vara bra för mig. Kuratorn pratade mycket om rehabilitering också. Det kanske låter väldigt extremt men när hon förklarade vad det var för något är det inte så hemskt som det låter. Då åker jag iväg i någon vecka, träffar andra i liknande situationer, pratar med kuratorer, tränar och bara försöker återgå till ett så normalt liv det går. Jag vet inte riktigt än om jag ska göra detta, för det är lite skrämmande men vi får se hur det blir.
Jag hoppas att ni alla får en bra vecka, jag kanske uppdaterar någon gång under resan annars är jag tillbaka när jag kommer hem! Kram
Kommentarer (3)
Det efterlängtade håret
i
Utseende
För cirka en månad sedan hade jag inte särskilt mycket hår på huvudet. Det hade börjat växa lite men det mesta man kunde se var fjun - fjun som knappt syntes för att det var så tunnt och skört. Nu en månad senare har jag fått riktigt "mycket" och jag förstår egentligen inte hur fort det har gått. När jag tittar på bilder där jag inte hade något hår alls ser det nästan ut som en annan person, speciellt då när jag inte hade några ögonbryn eller ögonfransar också. Tänk att det kan göra så stor skillnad?
Ögonbrynen och fransarna har växt ut på nolltid och dom har jag haft i drygt en månad nu. Bara det känns bra för nu ser man inte lika konstig ut längre. Det är samma här när jag tittar på gamla bilder och jag fattar nästan inte riktigt att jag har sett ut så..
Nu ser mitt lilla korta hår ut såhär och det tar sig för varje dag känns det som!
Färgen på håret är jag inte riktigt säker på hur det kommer bli. Ibland ser det jättemörkt ut och ibland ser det superblond ut och som på bilden ser det ibland ut som vanlig "skandinavisk råttfärgat". Tiden får helt enkelt visa hur det kommer att bli. (Doktorerna har sagt att det vanligtsvis brukar bli mörkare än vad man hade innan och att man även kan bli lockig)