Josefin" />
Stor Middag
i
Allmänt
Idag fick jag äntligen komma ut lite och göra någonting annat. Även om det bara handlade kring en timme så gör det stor skillnad mot att ligga hemma hela tiden. Jag tar nog en stor risk när jag går ut nu men jag orkar inte vänta längre. Nej men imorgon (onsdag) så har mitt jobb en dundrande middag och fest för oss som är arbetsledare, assistenter och restaurangchefer i vårt franciche vilket är 10 olika restauranger i hela sverige. Och det vill jag verkligen inte missa så idag hade vi ett möte om det i vårt team på Åkersberga, vad för tider som gäller och vad som händer och det låter som att det kommer bli väldigt bra!
Annars då? Jag har bara varit hemma hela tiden och jag mår lite sisådär fortfarande. Det går upp och ned för olika dagar. I lördags mådde jag väldigt dåligt på kvällen och i söndags hade jag väldigt ont av sprutorna men det har gått över nu vilket jag är tacksam för. Däremot så får jag ont i magen lite då och då men det är nog inte så konstigt för magen tar väldigt väldigt mycket stryk av det här. Jag har inte skrivit om det förut men magen är ett väldigt stort problem. Man blir trött nu på allt elände! Men snart så, då är det över!
Det är bara att fortsätta kämpa för varje dag! Kram
Kommentarer (2)
En vecka efter
Även ifall det har känts ganska hopplöst i en vecka nu kan jag se ljuset som närmar sig. Äntligen kan jag säga att den sista behandlingen är gjord och nu återstår det mest att bli starkare för var dag som går. Även denna gång har det känts som det brukar och det har inte varit några större komplikationer. Dock känner jag hur jag verkligen inte orkar någonting, jag har inga krafter alls i kroppen. Det är jobbigt att hälla upp mjölk i ett glas, mina armar orkar nästan inte så det är nere på den nivån. Jag har sovit superdåligt denna gång också, jag ligger och vrider och vänder mig i sängen, har oroliga drömmar hela tiden och vaknar stup i kvarten. Jag drömmer så mycket att jag får ont i huvudet, lite som att jag spänner ögonen och ansiktet av det? Man blir lite galen men jag hoppas att det slutar snart så jag kan få en god natts sömn för en gång skull.
Idag började jag ta mina sprutor. När allt det här började skulle jag ta två stycken sprutor, sedan blev det tre och förra gången fick jag ta fyra. Nu ska jag ta fem stycken och jag är väldigt orolig att jag kommer få jäkligt ont. Jag håller mina tummar nu att jag inte kommer få ont och slippa magont och ryggont för nästa vecka händer det roliga grejer som jag vill kunna vara med på. Jag hoppas verkligen att jag orkar och kan det!
Som sagt känns det fortfarande lite hopplöst och vid den här tidpunkten varje gång tror man aldrig att man kommer känna sig normal igen men sen vaknar man en dag och känner sig bra och förhoppningsvis kommer den dagen snart igen!
God Natt på er!
Kommentarer (2)
Nu står jag här inför imorgon
Det känns nästan som att det var igår jag skrev inlägget om att jag snart skulle stå här inför den allra sista behandlingen. Det är ändå över en månad sedan och två behandlingar mer i bagaget. Men det gör verkligen ingenting att tiden har gått så fort. Det betyder bara att allt snart är över och då kan jag äntligen andas ut och känna mig riktigt stark!
Det är även skönt att ha vetskapen om att det är den sista kuren imorgon. Jag har inte känt mig lika illa till mods idag som jag har gjort de andra gångerna inför en behandling. Det känns mest bara skönt att kunna få det gjort även om jag hade önskat att jag sluppit såklart. Men när morgondagen är över vilket är den värsta dagen av alla ska jag le och tänka att jag klarade av att sitta på plan fem på KS i Solna med de hemska lukterna, belysningen, sängarna, filtarna, droppställningar och alla de där förbannade påsarna med gifter i sex gånger och vara stolt över att jag har klarat av det.
Nu ska jag kämpa det allra sista och jag hoppas att jag inte får det besvärligare än vad jag har haft!
God Natt!!
Kommentarer (7)
Två dagar
Den allra sista behandlingen närmar sig med stormsteg! Om två dagar gäller det och jag har lite blandade känslor om det. Naturligtvis är jag superglad att det är den sista gången jag behöver gå igenom all skit men jag känner även hur mycket jag önskar att jag inte behöver göra denna omgång. Jag önskar att allt redan var klart och jag vill verkligen inte må sådär dåligt igen! Jag känner mig inte helt bra från den senaste kuren heller så man märker att det är slutspurten nu, kroppen tar lite stryk.. Jag är så jädrans trött hela tiden, vill bara lägga mig under täcket och sova hela dagarna och så orkar jag inte göra någonting nästan..
Jag var hos läkaren imorse också som alltid innan en behandling. Det gick bra och vi pratade som vanligt om hur det har gått och vad som händer härnäst. Nästa läkarbesök är inte förns om sex veckor och då ska vi prata om ifall jag kommer få göra en ny röntgen.
Ikväll ska jag bara ta det lungt (inte för att jag gjort något särskilt de andra kvällarna) men jag behöver bara få sitta eller ligga ned i soffan och glo på tvn, inte känna någon press att jag måste göra något eller få något gjort.
Trevlig kväll på er!
Kommentarer (4)
God natt
Jag tänkte bara önska en god natt till er alla. Jag går nu och lägger mig i min t-shirt från Ung Cancer för att gå upp tidigt imorgon för prover!
Kommentarer (2)
Smärtor igen
Efter onsdagkvällens onda händelse började torsdagen bra utan några smärtor och det var såklart skönt. Jag funderade inte så mycket på det och på kvällen åkte jag in till stan för middag med min fina vän. Vi lagade ihop lite tacos och hade det verkligen jättemysigt och bara pratade och pratade. Vi hinner inte heller ses så ofta, inte ens innan jag blev sjuk eftersom vi båda jobbar skift och då blir det lite svårt att få ihop tiderna. Men när vi ses är det alltid lika mysigt!
Jag hade tagit bilen ända in till stan och när jag skulle åka hem kände jag hur smärtan började komma i ryggen igen. Jag tänkte att jag börjar köra så får vi se hur det går. Det var kanske lite dumt gjort för smärtan tilltog hela tiden och det gjorde bara ondare och ondare och jag var nog inte världens bästa bilförare just då. När jag hade kört förbi Täby gick det inte längre så jag fick stanna i Hägernäs och då ringde jag mamma & pappa som kom och hämtade mig. Som tur var gick smärtorna över helt den sista biten hem.
Jag fattar inte vad det är men idag har jag inte haft ont än så länge och jag hoppas verkligen inte att det kommer igen!
Idag har jag bara varit i Täby centrum med mamma. Vi var på banken och sedan kollade vi lite i några butiker. Inte så spännande med det är ganska skönt att få göra någonting istället för att bara ligga hemma hela tiden. Jag satte till och med på mig peruken idag annars brukar jag bara ha mössa på mig. Jag tänkte att det kanske är dax att börja använda den lite oftare än vad jag gör..
Jag i måndags och jag såg väl ut ungefär såhär idag också haha.
Hoppas ni får en trevlig fredagkväll!
Kommentarer (2)
Smärtsam färd till Karolinska
I onsdags mådde jag helt okej under dagen. Jag låg bara hemma och slöade, gjorde ingenting. Men rätt som det är frammåt kvällen börjar det först göra ont i "magen" precis under bröstet. Det övergår sedan till att göra ont i ryggen i ungefär samma höjd, fast lite mer i just brösthöjd. Det kommer i omgångar i lite olika intervaller och det gör så jäkla supersuperont att jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag kan liksom inte vara still för jag vet inte vad jag ska göra. Jag blir helt kallsvettig för att i nästa stund bli helt genomvarm och jag slänger av mig både mössa från huvudet och olika klädesplagg för att försöka kyla ner mig lite. Jag får svårt att andas när det gör som ondast och andas i väldig otakt och blir mitt i allt supertrött och börjar gäspa lite då och då. När smärtan lugnade ner sig lite blir jag kall och jag lägger mig under täcket i sängen. Men så fort jag lägger mig ner börjar det göra ont igen. Lite som att det kändes som att ryggen och bröstet trycktes ihop så att smärtan kom fram igen så det var bara att sätta sig upp.
När det gör såhär ont och man inte riktigt vet vad man ska ta sig till blir jag lite borta och det gör så ont att jag inte har någon kontroll över vad jag gör nästan och jag ger ifrån mig kvidande ljud... Det kändes lite som i somras när jag åkte in på akuten för att jag hade så jävla ont i magen bara att det nu var i ryggen. Det utgick från mitten, alltså ryggraden ungefär och flödade sedan ut mot sidorna. Ibland nådde det armarna och det kändes ungefär som att dom dog och bara satt där och gjorde det ännu värre och var i vägen. En sjukt skum känsla! När smärtan även var som värst började det domna i ansiktet.
Dettta höll på i 5 timmar (!!) (fattar inte nu hur jag stod ut så länge) innan jag sa att nu får vi åka in. Mamma & pappa hade redan frågat flera gånger ifall vi skulle åka in till akuten varpå jag har svarat jag vet inte.. Jag tänkte väl att det någon gång borde gå över snart hela tiden men det gjorde ju inte det. Mamma hade också ringt och pratat med vår dagvård som sa att vi skulle åka in ifall det fortsatte.
Hela vägen till KS hade jag samma superont och visste inte vart jag skulle ta vägen. När vi väl är framme och ska gå in på akuten går det helt plötsligt som av något mirakel över och jag känner ingenting längre! Vi får iallfall komma in på en gång och går före alla i kön (heheh) pga av att jag går på cancerbehandling och kan vara känslig. De tar blodprover och lite andra prover och sedan får jag komma in på ett rum där man kunde stänga en skjutdörr (bara för att jag kan vara känslig och inte ligga bland de andra patienterna)
Smärtan är som bortblåst och jag fattar ingenting. Mina provsvar visar att allt såg bra ut iallafall. Sedan börjar vi vänta på att få träffa en doktor som ska undersöka mig. Vi väntar och väntar och sedan väntar vi lite mer. Efter 4 timmar har vi fortfarande inte träffat någon doktor och jag har inte haft ont så vi bestämmer oss för att åka hem efter att de sagt att vi kommer få vänta ännu längre på en doktor. Jag var inte direkt förstprioriterad nu eftersom jag inte hade ont och det kommer in patienter hela tiden som måste ha direktvård. Och det förstår jag såklart så var det för mig i somras. Men ifall det skulle börja göra ont igen var det bara att vi kom tillbaka. Vi åker därifrån kl 2 på natten iallafall och jag tyckte lite synd om mina föräldrar som skulle upp och jobba snart!
Kommentarer (0)
Hard Rock Café
i
Nöje
Eftersom doktorn ringde och berättade att immunförsvaret fortfarande var lite lågt bestämde vi, eller rättare sagt jag tyckte att vi kunde skippa bion som vi hade bokat tills ikväll och gå någon annan dag. Det var ju inga problem men vi hade även bestämt att vi skulle käka på Hard Rock och när jag ringde dit för att boka bord sa dem att det skulle vara lungt där ikväll så vi kunde komma när vi ville. Jag tänkte då att det inte skulle göra så mycket om vi bara käkar där en kort stund och sen åker hem igen. Doktorn ringde 10 minuter innan vi skulle åka nämligen. Men vi tog i vilket fall bilen ända in till stan och satte oss på ett väldigt lungt Hard Rock Café. Det var vi och inte alls mer än 4 bord till så det var ju faktiskt inte alls mycket folk. Det blev en trevlig liten middag med Malin, Amanda & Markus!
Självklart tog jag en Caesarsallad!
Kommentarer (0)
Doktorn ringde
När jag börjar må ganska normalt efter behandlingen med lite undantag för stor trötthet och orkeslöshet ringer såklart doktorn och frågar hur jag mår och hur det har gått. Men den största anledningen till att han ringde var för att fråga när jag tog mina sprutor och jag svarar att jag tog dom när jag skulle, alltså dag 7,8 & 9. Det visade sig att dem inte hade hjälpt så mycket och att mina vita blodkroppar fortfande var väldigt låga efter morgonens provtagning. Han beordrar mig att ta två sprutor till men om jag fick ont av den första behövde jag inte ta den andra för då kunde det betyda att det var på gång uppåt igen.
Men jäkla typiskt tänkte jag när vi lade på. Jag ville ju gå på bio just denna kväll men det kändes lite för riskabelt nu när man vet att man inte har så bra immunförsvar. Vi fick helt enkelt strunta i det och gå någon annan dag istället!
Efter morgonens provtagning åkte jag iallafall till jobbet och hälsade på en sväng. Mest var det för att jag skulle lämna in mitt nya sjukintyg men det slutade med att jag blev kvar någon timme på lunch med några arbetskamrater som hade rast. Så kan det gå men det är roligt att träffa alla som jag inte träffar så ofta numera. Fast snart kommer jag tillbaka!!
Kommentarer (0)
Kalt huvud i sommar?
Nu längtar jag till sommaren! December är över och nu väntas det inga roliga månader framöver innan det börjar bli vår & sommar på riktigt. Jag ska bara ta mig igenom denna sista slutspurt och sedan ska jag förhoppningsvis kunna leva lite normalt igen. Jag är dock lite bekymrad över hur det ska bli i sommar med hår på huvudet. Jag gillar inte att gå runt med bara kalt huvud, jag gör inte ens det här hemma utan har alltid på mig någon slags mössa och knappt peruken om jag inte ska göra något särskilt.
Ska jag prova ut en ny peruk som är lite mer somrig? (jag kommer i vilket fall att få en till) men kommer det att bli för varmt? Ska jag gå med sjal? (inte direkt något jag tycker är jättefint) men är det praktiskt och inte för varmt? Eller ska jag bara gå runt med kalt huvud? (antar att det inte hunnit växa ut så mycket till sommaren) men kommer jag känna mig fulast i världen då?
Det kanske är ganska onödigt att sitta och tänka på det här nu men jag trivs ju inte i rakat och som för många vissa spelar ju utseende ganska stor roll i ens liv. Det spelar ingen roll att folk säger att jag är fin i rakat för jag själv gillar det inte och jag vill kunna trivas med mig själv, eller hur? Därför snurrar dessa tankar i mitt huvud just nu.. Men det där kommer säker som andra saker att lösa sig "naturligt" när det börjar närma sig!
Jag känner mig i vilket fall lite bättre nu. Inte riktigt helt bra men något sånär! Jag har lite problem med smaklökarna fortfarande dock. Det smakar mycket metall i munnen men det går bra att äta maten, det är efteråt det känns lite jobbigt då jag får så konstiga eftersmaker. Jag hoppas iallafall att det går över snart också!
Ska ni göra något roligt ikväll? Det är trettondagsafton, många kanske ska ha någon lite finare middag? Vi kommer ha en liten middag och en granne kommer över och gör oss sällskap. Hoppas ni får en trevlig kväll i vilket fall!
Kommentarer (3)
Kortisonet
Det är så konstigt att man är så trött hela tiden, men man kan ändå inte sova. Iallafall inte på natten. Börjar det med att jag inte kan sova en natt så fortsätter det sedan flera nätter i rad eftersom att jag då är så trött på dagen att jag sover då istället. Men varför ska det ens börja att jag inte kan sova på natten för, antagligen för det där dumma kortisonet. Det gör inte bara så att man inte kan sova utan man blir hungrig och uppsvullen av det också. Kinderna sväller upp så att man ser ut som en hamster som har hamstrat mat och mina armar sväller också upp till det dubbla nästan. Man känner sig inte speciellt vacker då..
För tillfället ligger jag fortfarande bara hemma och försöker bli bättre och bättre för var dag som går. Jag har haft väldigt ont i kroppen denna gång och flera dagar har jag känt mig dålig utan att veta vad det egentligen är som gör att jag mår just så men det är väl för att kroppen krigar med sig själv.
Det blir nog några dagar till här hemma antar jag innan jag kan bege mig ut och göra saker igen. Jag är ganska orolig också för att få något virus nu när det är så mycket som går som vinterkräksjukan med mera. Men jag hoppas att mina sprutor snabbar på imunförsvaret!
För någon vecka sedan. Jag ser bara konstigare & konstigare ut för varje vecka som går då man har tappat ögonfransar, ögonbryn och hår och allt vad det är som gör att man ser sjuk ut.
Hoppas att ni hade ett bra nyår och att ni njuter av att vara friska (om ni är det)!! Kram